Säkerhet på långfärder

Inga isar är helt säkra över så stora områden som en skridskotur går. Man måste därför ha bra säkerhetsutrustning och bör vara minst tre i sällskap, där någon ska ha bra iskunnande. I svåra lägen - och speciellt vid plurrning - ska man respektera ledares och vana kamraters kunskaper.

Isboken är nyttig att läsa

Bästa sättet att få ett bra iskunnande och bli en säkrare skrinnare är att vara med på turer med utbildade ledare och att delta i introduktionskurser eller andra utbildningar som anordnas. LSS har också på några orter en nybörjarkurs som börjar med en till två teorikvällar och avslutas med en dagstur på is.

Alla turledare är anslutna till Friluftsfrämjandet och har genomgått LSS ledarkurser.

I årsskriften Skrinnaren finns LSS Säkerhetspolicy där det står

- att turer ska anordnas på naturis under säkra former

- att säkerheten är avhängig av både turledarens och deltagarnas agerande

- att säkerhetsfrågorna ska ha en framskjuten plats i utbildningen av medlemmar och ledare

- att LSS har en Säkerhetsgrupp som verkar för ständig förbättring av LSS säkerhetsarbete

Alla medlemmar får Skrinnaren och där finns utförliga upplysningar om vad som gäller för deltagande i turerna och säkerhetspolicyns tillämpning

Obligatorisk säkerhetsutrustning på LSS-turer

  • Isdubbar och visselpipa - burna högt under hakan
  • Ispik - dubbelpik eller extrastav vid svåråkt is
  • Livlina - åtkomlig med ryggsäcken på
  • Ryggsäck - minst ca 40 liter med midjerem och grenrem
  • Karbinhake fäst i ryggsäcksremmen
  • Komplett klädbyte - vattentätt packat i ryggsäcken